Stenlagd innergård med planteringsytor i Ronna, Södertälje

En stenlagd innergård med planteringsytor i Ronna, Södertälje byggs ofta för att göra en sluten gård mer lättskött, tydligare avgränsad och bättre anpassad för både gångtrafik och vistelse. I den här typen av miljöer blir arbetet aktuellt när äldre asfalt, ojämna betongytor eller slitna gruspartier samlar vatten, ger dålig framkomlighet och gör det svårt att kombinera hårdgjorda ytor med grönska nära fasader och entréer.

Beskriv ditt projekt

Markuppbyggnad för gårdar med många funktioner

På en innergård där flera rörelser samsas behöver underarbetet bära jämnt över hela ytan. Befintliga lager tas därför bort till frostfritt och stabilt djup, ofta 250 till 350 mm beroende på markens bärighet och hur mycket ytan belastas av cyklar, sopkärl och leveranser. Därefter byggs ytan upp med geotextil mot undergrunden, ett bärlager av krossmaterial i fraktion 0-32 eller 0-63 och ett finare sättlager på omkring 30 mm stenmjöl eller 2-5 mm kross. Fall läggs redan i bärlagret, normalt omkring 1:50 till 1:80, så att regnvatten leds bort från huskroppar och ut mot brunnar eller öppna avrinningsstråk.

Avgränsning mellan sten och plantering

Planteringsytor behöver hållas på plats när stenläggning möter jord, särskilt på gårdar där nivåerna skiftar med några centimeter mellan gångytor, sittplatser och gröna partier. Därför sätts kantstöd av granit, betong eller cortenstål för att låsa stenytan och skapa tydliga linjer runt rabatter. I många gårdar väljs kantstöd som sätts i betong för att tåla sidotryck från marken och förhindra att stenarna börjar vandra när ytan används hårt. Jorddjupet i planteringsfälten anpassas efter växtval, men 300 till 500 mm växtjord är vanligt för perenner, prydnadsgräs och mindre buskar.

Hitta rätt hjälp för arbetet

Val av marksten och läggningsmönster

På innergårdar i tätare bostadsmiljöer används ofta marksten som klarar både slitage och återkommande skötselmaskiner. Betongsten i format som 210 x 140 mm eller 210 x 105 mm är vanlig eftersom den är lätt att anpassa runt brunnar, hörn och planteringsytor. För ett lugnare uttryck läggs stenen ofta i halvförband eller löpförband, medan större ytor ibland delas upp med band av smågatsten eller kontraststen för att markera gånglinjer och sittzoner. Fogarna fylls med fogsand eller hårdfog beroende på läge, användning och hur mycket ogrästillväxt som behöver begränsas.

Kapning, anslutningar och detaljer

Det är i avsluten som en gård känns genomarbetad. Mot fasad lämnas normalt en kontrollerad anslutning som inte leder fukt mot byggnaden, och kring stuprör, brunnar och trappor kapas stenen så att fogbredden hålls jämn. Där planteringsytor ligger intill sittmurar eller cykelställ behöver infästningar och fundament planeras innan sten läggs, annars uppstår lätt sättningar i efterhand. På större innergårdar delas ytan ibland upp i mindre fält för att göra framtida underhåll enklare om en ledning eller brunn behöver nås.

Dränering, lutningar och tåliga planteringsfält

Vattenhantering styr mycket av utformningen på en innergård. Hårdgjorda ytor får tillräckligt fall bort från entréer och socklar, samtidigt som planteringsytor placeras så att de kan ta emot en del av dagvattnet utan att bli stående blöta. Där marken är tät eller där gården omges av byggnader på flera sidor kompletteras lösningen ofta med dränerande lager under planteringsfälten och tydliga avvattningspunkter i stenytan. I gångstråk där tillgänglighet är viktig hålls nivåskillnader små och övergångar jämna så att ytan fungerar för barnvagn, rullator och kärl.

För gemensamma gårdar behöver material och uppbyggnad också tåla återkommande skötsel. Därför väljs ofta slitstarka stensorter, väl packade lager och planteringsjord som inte sjunker ihop för mycket första säsongen. Ogräsduk används sparsamt i planteringar eftersom den kan försvåra etablering och skötsel, medan en mineralisk topp med exempelvis dekorsten eller bark hjälper till att hålla fukten och ge ett prydligt avslut. På ytor som ligger utsatta för snöröjning undviks små, lösa kanter som lätt skadas av skopa eller plogblad.

Liknande arbeten med stenlagda gårdar och gröna inslag

Den här typen av gårdsarbete omfattar ofta rivning av äldre beläggning, ny markuppbyggnad, sättning av kantstöd och stenläggning runt planteringsfält som får rätt jorddjup och tydlig avgränsning. Ytorna formas för att fungera i vardagen, med jämna gånglinjer, stabila fogar och lutningar som leder bort vatten från byggnader och entréer.

På en innergård behöver flera delar samverka på liten yta. Brunnar, stuprör, nivåskillnader och befintliga fundament styr hur stenformat, kapningar och planteringskanter läggs upp. Underlaget packas i flera steg och färdig yta vibreras försiktigt så att stenarna sätter sig utan att kanter och hörn skadas.

• ✓ Schaktning och bortforsling av gamla ytskikt
• ✓ Uppbyggnad med geotextil, bärlager och sättlager
• ✓ Sättning av kantstöd kring gångytor och planteringsfält
• ✓ Läggning av marksten med kapning vid detaljer och anslutningar
• ✓ Fyllning av planteringsytor med växtjord och färdiga avslut

Står du inför ett liknande arbete?

Beskriv projektet i formuläret här intill så blir det lättare att komma vidare med rätt hjälp för stenläggning och planteringsytor.

Skicka din förfrågan